OM MEJ
	Jag är född 1970 i den lilla Svenska staden Äng- elholm, som ligger 10mil norr om Malmö. Det var en relativt lugn och händ- elselös stad på den tiden.	Jag är född 1970 i den lilla Svenska staden Ängelholm, som ligger 10mil norr om Malmö. Det var en relativt lugn och händelselös stad på den tiden. Mitt musikintresse började tid- igt, för jag kommer ihåg att jag gillade att sju- nga mycket när jag var hemma. Min mamma
Mitt musikintresse började tidigt, för jag kommer ihåg att jag gillade att sjunga mycket när jag var hemma. Min mamma gillade då att lyssna på mej medan hon gjorde de dagliga rutinerna i huset. När skolan började ville mina föräldrar att jag skulle gå med i klass kören men det ville inte jag, eftersom jag var väldigt blyg. Men de övertygade mej att konfrontera mina rädslor, så jag gick med ändå. Men mina rädslor höll mej tillbaka, så jag sjöng väldigt tyst så de andra inte kunde höra mej. Jag kommer ihåg när musikläraren ville höra oss solo, och vi behövde en i taget stå inför klassen och sjunga en kort sång medan han spelade piano. Jag var så rädd och nervös att min röst fallerade och det kändes som om jag ville sjunka genom golvet. När min lärare pratade med mej efteråt så sa han att sjunga var förmod- ligen ingenting för mej. Jag blev väldigt sårad, eftersom mina föräldrar alltid hade uppmuntrat mej för min förmåga att sjunga. Så jag började undra om de bara gjorde det för att skydda mina känslor? Men när jag berättade för min mamma vad läraren hade sagt, så blev hon väldigt arg. Så nästa dag följde hon med mej till skolan för att ta ett snack med läraren, och hon fick mej att sjunga för honom igen, men denna gången utan publik. Nu var jag mycket mer avslappnad och lyckades göra ett bra framförande. Så han insåg sitt misstag med att inte se hur rädd jag var dagen innan och hur det påverkade min förmåga att sjunga. Så jag kunde fortsätta i kören medan jag försökte jobba med min självkänsla. Missförstå mej inte, jag är inte någon George Michael, långt ifrån, men jag vet att jag kan sjunga. Hur bra? Det är upp till andra människor att avgöra. Men jag kan åtminstone träffa rätt noter när jag sjunger. Jämför det med några av de populära artisterna från tidigt 90-tal fram tills idag, som behöver tonhöjdskorri- gering för att låta rätt. Själv använder jag bara det som en effekt, inte för att jag behöver det. Så när jag var tonåring på 80- talet, så köpte jag min första stereo, vilket startade hifi nörden i mej. Jag köpte så bra utrusting jag hade råd med, med de pengar jag tjänade, genom att jobba på samma fabrik som min far jobbade på. Jag kom- mer ihåg att jag var rätt tidigt ute med att köpa min första CD-spelare på 80-talet. Min musiksmak är väldigt bred och jag kan i stort sett lyssna på det mesta. Men där finns två genres jag inte står ut med, och det är opera och Svensk dansbandsmusik. Jag har försökt att ge det en chans, men det är omöjlig för mej att gilla det. Vad jag verkligen kom att gilla på tidigt 80-tal var disco och synthpop. Jag lyssnade en hel del på italo disco, och vad som sticker ut i mitt minne är gruppen Scotch. Jag tänker på grupper som Yazoo, Erasure, Depeche mode osv. Jag lyssnade också på musik från Toto, Michael Jackson, Def Leppard, Europe och många många fler. När låtar som Blue monday, Love spy, Living on video kom ut så blev jag inspirerad. Så jag letade mer och mer efter musik som hade den typen av sound. Det ledde mej till att bli riktigt intresserad i mixning. Så jag köpte en enkel mixer och skivspelare och började göra olika mixband hemma. Gen- om att känna rätt folk så fick jag tillslut chansen att spela som DJ på en nattklubb i grannstaden Helsingborg och det blev en lyckad första kväll. Så jag gillade att göra detta för en tid, men jag kunde inte komma ifrån känslan att någonting saknades. Jag kunde inte få tillfredsställelse genom att bara spela andra människors musik. Det var inte tillräckligt för mej. Jag ville lära mej hur jag skapar min egen musik så jag kunde tillfredställa min kreativitet. Så jag köpte den utrustning jag behövde och som du kan se en del av på bilden här.		gillade då att lyssna på mej medan hon gjorde de dagliga rutinerna i huset. När skolan började ville mina föräldrar att jag skulle gå med i klass kören men det ville inte jag, eftersom jag var väldigt blyg. Men de övertygade mej att konfrontera mina rädslor, så jag gick med ändå. Men mina rädslor höll mej tillbaka, så jag sjöng väldigt tyst så de andra inte kunde höra mej. Jag kommer ihåg när musikläraren ville höra oss solo, och vi behövde en i taget stå inför klassen och sjunga en kort sång medan han spelade piano. Jag var så rädd och nervös att min röst fallerade och det kändes som om jag ville sjunka genom golvet. När min lärare pratade med mej efteråt så sa han att sjunga var förmodligen ingenting för mej. Jag blev väldigt sårad, eftersom mina föräldrar alltid hade uppmuntrat mej för min förmåga att sjunga. Så jag började undra om de bara gjorde det för att skydda mina känslor? Men när jag berättade för min mamma vad läraren hade sagt, så blev hon väldigt arg. Så nästa dag följde hon med mej till skolan för att ta ett snack med läraren, och hon fick mej att sjunga för honom igen, men denna gången utan publik. Nu var jag my- cket mer avslappnad och lyckades göra ett bra framförande. Så han insåg sitt misstag med att inte se hur rädd jag var dagen innan och hur det påverkade min förmåga att sjunga. Så jag kunde fortsätta i kören medan jag försökte jobba med min självkänsla. Missförstå mej inte, jag är inte någon George Michael, långt ifrån, men jag vet att jag kan sjunga. Hur bra? Det är upp till andra människor att avgöra. Men jag kan åtminstone träffa rätt noter när jag sjunger. Jämför det med några av de populära artisterna från tidigt 90-tal fram tills idag, som behöver tonhöjdskorrigering för att låta rätt. Själv använder jag bara det som en effekt, inte för att jag behöver det. Så när jag var tonåring på 80-talet, så köpte jag min första stereo, vilket startade hifi nörden i mej. Jag köpte så bra utrusting jag hade råd med, med de pengar jag tjänade, genom att jobba på samma fabrik som min far jobbade på. Jag kommer ihåg att jag var rätt tidigt ute med att köpa min första CD-spelare på 80-talet. Min musiksmak är väldigt bred och jag kan i stort sett lyssna på det mesta. Men där finns två genres jag inte står ut med, och det är opera och Svensk dans- bandsmusik. Jag har försökt att ge det en chans, men det är omöjlig för mej att gilla det. Vad jag verkligen kom att gilla på tidigt 80-tal var disco och synthpop. Jag lyssnade en hel del på italo disco, och vad som sticker ut i mitt minne är gruppen Scotch. Jag tänker på grupper som Yazoo, Erasure, Depeche mode osv. Jag lyssnade också på musik från Toto, Michael Jackson, Def Leppard, Europe och många många fler. När låtar som Blue monday, Love spy, Living on video kom ut så blev jag inspirerad. Så jag letade mer och mer efter musik som hade den typen av sound. Det ledde mej till att bli riktigt intresserad i mixning. Så jag köpte en enkel mixer och skiv- spelare och började göra olika mixband hemma. Genom att känna rätt folk så fick jag tillslut chansen att spela som DJ på en nattklubb i grannstaden Helsingborg och det blev en lyckad första kväll. Så jag gillade att göra detta för en tid, men jag kunde inte komma ifrån känslan att någonting saknades. Jag kunde inte få tillfredsställelse genom att bara spela andra människors musik. Det var inte tillräckligt för mej. Jag ville lära mej hur jag skapar min egen musik så jag kunde tillfredställa min kreativitet. Så jag köpte den utrustning jag
Se större Min utrustning från 1988		behövde och som du kan se en del av på bilden här. Det har tagit mej många år för att samla tillräckligt med mod för att äntligen göra min musik off- entlig och lägga mina tveksam- heter åt sidan. Så jag håller inte	Se större Min utrustning från 1988
Det har tagit mej många år för att samla tillräckligt med mod för att äntligen göra min musik offentlig och lägga mina tveksamheter åt sidan. Så jag håller inte tillbaka längre. Varför hålla det för mej själv? Det kommer alltid att finnas människor som inte gillar vad man gör, oavsett. Så är livet! Det är enkelt, om du inte gillar det, så lyssna inte på det! Men om du gillar det, så uppskattar jag det naturligtvis! Allt jag producerar idag hittar du på sidor som spotify, Itunes, youtube, Soundcloud och många fler. Gör bara en sökning på någon av dessa sidor så hittar du mej, eller följ länken nedanför. Om musiken jag gör idag hittar en publik, så skulle det vara toppen naturligtvis, men om inte så förändrar det inte min passion för att skapa. Nu har jag bott i Phuket, Thailand sedan 2010 och tyvärr så behöver jag flytta tillbaka pågrund av covid krisen. Innan jobbade jag som PADI dykinstruktör men nu har vi inga turister här. Tack och ha det bra!		tillbaka längre. Varför hålla det för mej själv? Det kommer all- tid att finnas människor som inte gillar vad man gör, oavsett. Så är livet! Det är enkelt, om du inte gillar det, så lyssna inte på det! Men om du gillar det, så uppskattar jag det naturligtvis! Allt jag producerar idag hittar du på sidor som spotify, Itunes, youtube, Soundcloud och många fler. Gör bara en sökning på någon av dessa sidor så hittar du mej, eller följ länken nedanför. Om musiken jag gör idag hittar en publik, så skulle det vara toppen naturligtvis, men om inte så förändrar det inte min passion för att skapa. Nu har jag bott i Phuket, Thailand sedan 2010 och tyvärr så behöver jag flytta tillbaka pågrund av covid krisen. Innan jobbade jag som PADI dykinstruktör men nu har vi inga turister här. Tack och ha det bra!