Mikael Andersson

Hej!

Jag heter Mikael Andersson och är född i staden Ängelholm i Skåne. Jag växte upp på 70- och 80-talet och blev då starkt influerad av musiken från den eran. Speciellt disco, pop och synt. Jag provade att lyssna på lite rock musik vid den tiden, men generellt sett så gillade jag det inte. Men det har drastiskt förändrats genom åren, där jag nu lyssnar på både heavy metal och annan rock. Tack vare min far så lärde jag mej också att uppskatta klassisk musik. Jag har alltid älskat att sjunga och insåg tidigt att jag hade förmågan att göra det också. Min mamma uppmuntrade mej och det ledde till att jag blev en del av skolkören. Problemet var att jag var väldigt blyg och var inte bekväm med att sjunga inför människor utanför min familj. Det gjorde att jag drog mej tillbaka och underpresterade genom att sjunga så tyst så att de andra i kören inte kunde höra mej. När jag blev tonåring

började jag tjäna egna pengar genom att jobba på min fars arbetsplats på sommarloven. Under samma tid fick jag min första dator som var en VIC-20, som jag senare fick uppgraderad till en Commodore 64. Senare köpte jag min första riktiga stereo och började köpa mina egna skivor. Men mitt datorintresse var någonting som verkligen tog över för en period. Jag lärde mej att både programmera i basic och lite assembler. Men någon gång under mitten på 80-talet så upptäckte jag ett enkelt program till Commodore 64 där du kunde göra din egen musik, och jag kommer ihåg att det facinerade mej. Jag kunde inte spela något instrument och hade aldrig försökt lära mej det iheller, så detta var ett nytt sätt att göra musik. Men naturligtvis, så var detta mer eller mindre en leksak med 8-bits ljud och endast 3 spår till ditt förfogande. För att göra riktig musik med riktig hårdvara var extremt dyrt och ingenting för vanliga dödliga att kunna köpa. Men det planterade ett "frö" i mej för framtiden. Några år senare byggde jag mina egna PA högtalare och köpte en kraftfull förstärkare med två DJ skivspelare och en 5 kanalers mixer som jag lärde mej att mixa på. Jag började då att spela på skoldanser och andra event. Efterhand som tiden gick, så lärde jag känna genom en vän, en DJ som arbetade på en nattklubb i Helsingborg. När han skulle på en kort semester, så fick jag chansen att vikariera för honom och det var riktigt kul. Men även om jag var tacksam för chansen att få göra det här, så var det inte tillräckligt för mej att bara spela andra artisters musik genom att mixa dom i en nattklubb. Det var inte tillräckligt kreativt, eftersom det

förmågan att göra det också. Min mamma uppmuntrade mej och det ledde till att jag blev en del av skolkören. Problemet var att jag var väldigt blyg och var inte bekväm med att sjunga inför människor utanför min familj. Det gjorde att jag drog mej tillbaka och underpresterade genom att sjunga så tyst så att de andra i kören inte kunde höra mej. När jag blev tonåring började jag tjäna egna pengar genom att jobba på min fars arbetsplats på sommarloven. Under samma tid fick jag min första dator som var en VIC-20, som jag senare fick uppgraderad till en Commodore 64. Senare köpte jag min första riktiga stereo och började köpa mina egna skivor. Men mitt datorintresse var någonting som verkligen tog över för en period. Jag lärde mej att både programmera i basic och lite assembler. Men någon gång under mitten på 80-talet så upptäckte jag ett enkelt program till Commodore 64 där du kunde göra din egen musik, och jag kommer ihåg att det facinerade mej.

fanns ett inre behov i mej att göra min egen musik istället. Så runt 1987 gjorde jag lite "efterforskningar" på vad som var tillgängligt just då och till vilken kostnad. Jag upptäckte då att det äntligen var möjligt att köpa den utrustning jag behövde för att göra min egen musik i hemmet. Så jag köpte en Atari 520st, midi programmet PRO-24 och Yamaha DS55 FM-synt. Jag använde då den mixer jag hade sen jag var DJ för att koppla samman allting och spelade sen in det jag gjorde på kassettband. Jag behövde lära mej grunderna för att spela keybord, men hela grejen med min setup var att jag inte behövde vara någon virtuose för att göra musik, utan behövde bara grunderna för att kunna komma igång, tack vare tidiga midi program som PRO-24. Så utrustningen växte efterhand som tiden gick. Det första jag köpte efter de grundläggande inköpen var en trummaskin, eftersom synten inte hade några trummor. Jag skaffade en Yamaha RX-11 som jag var väldigt nöjd med. Efter det köpte jag ett reverb och en delay effekt. Det skulle ta en hel del försök och misslyckanden för att bli klar med min första låt i mitt första album 1988-1992.

Jag kunde inte spela något instrument och hade aldrig försökt lära mej det iheller, så detta var ett nytt sätt att göra musik. Men naturligtvis, så var detta mer eller mindre en leksak med 8-bits ljud och endast 3 spår till ditt förfogande. För att göra riktig musik med riktig hårdvara var extremt dyrt och ingenting för vanliga dödliga att kunna köpa. Men det planterade ett "frö" i mej för framtiden. Några år senare byggde jag mina egna PA högtalare och köpte en kraftfull förstärkare med två DJ skivspelare och en 5 kanalers mixer som jag lärde mej att mixa på. Jag började då att spela på skoldanser och andra event. Efterhand som tiden gick, så lärde jag

Först behövde jag lära mej de grundläggande strukturerna och harmonierna genom att lyssna mycket på annan musik. Det var ett slags tekniskt lyssnande som jag inte hade gjort förut. Idag kan du få hur mycket information som helst genom Youtube och andra kanaler eller läsa annan information online. Det var information som var mycket svårare att komma över vid den tiden före internet. Men jag lyckades med att lista ut det, och det resulterade i min första låt som ledde till mitt första album på 15 låtar. Start året för mitt andra album var också året då jag köpte en ny synt och en ny trummaskin. Jag skaffade en Roland JV-30 och en Boss DR-660 tillsammans med en Behringer exciter. Jag dumpade också PRO-24 och köpte light versionen av Cubase som hette Cubeat. Det innebar att jag fick det grundläggande GUI och arbetssätt som de flesta av oss är vana vid i dagens musikprogram, och jag har använt Cubase sen dess. Sen jag startade denna resa med att göra musik, har det blivit ett sätt att leva och ett kall. Numera bryr jag mej inte så mycket om folk gillar min musik eller ej, som jag gjorde förr. Eftersom det jag har skapat och

känna genom en vän, en DJ som arbetade på en nattklubb i Helsingborg. När han skulle på en kort semester, så fick jag chansen att vikariera för honom och det var riktigt kul. Men även om jag var tacksam för chansen att få göra det här, så var det inte tillräckligt för mej att bara spela andra artisters musik genom att mixa dom i en nattklubb. Det var inte tillräckligt kreativt, eftersom det fanns ett inre behov i mej att göra min egen musik istället. Så runt 1987 gjorde jag lite "efterforskningar" på vad som var tillgängligt just då och till vilken kostnad. Jag upptäckte då att det äntligen var möjligt att köpa den utrustning jag behövde för att göra min egen musik

fortfarande skapar är en del av mej och vem jag är. Det känns också som ett sätt att lämna någonting efter sej när jag lämnar detta liv. Musiken jag gör idag, är enligt min egen ödmjuka åsikt betydligt bättre producerad nu än när jag började. Jag har idag lite kunskap i musikteori och vet hur man bättre arrangerar en låt. Mina kunskaper i mixning är ljusår bättre nu än var dom var i början, men också tack vare att jag har tillgången till verktyg som är nödvändiga för mixning. Jag börjar också bli rätt bra på att mastra. Men om människor fortfarande inte gillar vad jag gör, så står och faller jag inte med det. Det finns mycket avundsjuka människor därute som aldrig ens har kommit i närheten av musikproduktion och tror att dom har alla svaren. Om folk kan heja på och lyfta upp en i andra sammanhang i livet, så borde man kunna få samma support i musikproduktion också, utan att folk trycker ner en. Det är bättre att omge sej med dom rätta människorna som kan lyfta upp och uppmuntra dej, men också ge konstruktiv kritik. Alla har varit en nybörjare en gång i tiden och har olika nivåer av talang. Så jag kommer alltid att sträva efter att bli bättre på

i hemmet. Så jag köpte en Atari 520st, midi programmet PRO-24 och Yamaha DS55 FM-synt. Jag använde då den mixer jag hade sen jag var DJ för att koppla samman allting och spelade sen in det jag gjorde på kassettband. Jag behövde lära mej grunderna för att spela keybord, men hela grejen med min setup var att jag inte behövde vara någon virtuose för att göra musik, utan behövde bara grunderna för att kunna komma igång, tack vare tidiga midi program som PRO-24. Så utrustningen växte efterhand som tiden gick. Det första jag köpte efter de grundläggande inköpen var en trummaskin, eftersom synten inte hade några trummor. Jag

det jag gör. Idag använder jag Distrokid för att släppa min nya musik på de stora plattformarna, och jag är så tacksam för att jag lever i en tid där alla produktionsverktygen som tidigare bara var reserverade för stora skivbolag och studios nu är tillgängliga för vanligt folk. Det är fantastiskt! Tyvärr, så har jag haft många år som jag inte har ägnat mej alls åt musiken, eller väldigt lite i alla fall, och det berodde på en lång kamp med beroende. Men när jag tillslut fick hjälp och mitt liv vände helt, så flyttade jag faktist till Thailand 2010 där jag jobbade som dykinstruktör. Det gav mej väldigt lite tid med musikproduktion tillsammans med ändrade prioriteringar, nu när jag bodde Thailand och allt. Men jag tog i alla fall med mej den nödvändiga utrustningen från Sverige. Sen kom pandemin 2020 och alla turister försvann. Så jag var utan inkomst i 7 månader och var tvungen att flytta tillbaka till Sverige igen. När jag kom tillbaka så fick jag jobb igen och började långsamt bygga upp en ny studio vilket har blivit den bästa hittills, och jag är jättenöjd. Så musiken jag lägger upp här gratis, vill jag gärna dela med er för nostalgiska skäl endast, och det har tagit mej

skaffade en Yamaha RX-11 som jag var väldigt nöjd med. Efter det köpte jag ett reverb och en delay effekt. Det skulle ta en hel del försök och misslyckanden för att bli klar med min första låt i mitt första album 1988-1992. Först behövde jag lära mej de grundläggande strukturerna och harmonierna genom att lyssna mycket på annan musik. Det var ett slags tekniskt lyssnande som jag inte hade gjort förut. Idag kan du få hur mycket information som helst genom Youtube och andra kanaler eller läsa annan information online. Det var information som var mycket svårare att komma över vid den tiden före internet. Men jag lyckades med att lista ut det, och

11 månader att slutföra. Men istället för att bara lägga upp original låtarna som var ursprungligen tagna från kassettband, så ville jag göra dom lite rättvisa genom att göra en nyinspelning av dom alla. Originalen hade ett degraderat ljud eftersom jag hade väntat för länge med att göra dom digitala och naturligtvis var mixen och soundet av nybörjarkaraktär. Tacksamt nog så hade jag sparat nästan alla midi-filer från den tiden. Några låtar behövde jag återskapa från grunden och det var mycket jobb. Men det viktigaste var att jag skulle vara sann mot originalen när det gällde ljuden och inte göra det för bra, så att det reflekterade eran de var gjorda i. Jag till och med hittade impulse responses för mitt reverb jag använde då. Men jag kunde inte motstå frestelsen att lägga på lite vocoder på några instrumentala låtar. Uppenbart inspirerad av Koto och Laserdance. Ha! ha! Jag la också till lite annat extra, som mer variation på trummorna med mera, för att göra det lite intressantare. Idag är vi bortskämda med att ha ett nästan obegränsat antal spår tillgängliga. Det är bara prestandan på datorn som sätter gränsen för moderna produktioner. Så när

det resulterade i min första låt som ledde till mitt första album på 15 låtar. Start året för mitt andra album var också året då jag köpte en ny synt och en ny trummaskin. Jag skaffade en Roland JV-30 och en Boss DR-660 tillsammans med en Behringer exciter. Jag dumpade också PRO-24 och köpte light versionen av Cubase som hette Cubeat. Det innebar att jag fick det grundläggande GUI och arbetssätt som de flesta av oss är vana vid i dagens musikprogram, och jag har använt Cubase sen dess. Sen jag startade denna resa med att göra musik, har det blivit ett sätt att leva och ett kall. Numera bryr jag mej inte så mycket om folk gillar min musik eller

jag började behövde musiken vara minimalistisk jämfört med nu. Bilderna på denna sidan visar lite av hur min studio sett ut genom olika år fram till nu. Tyvärr så har jag inga bilder från min första studio i mitt familjehem när jag var tonåring. Men du kan se lite av utrustningen på den översta bilden.

Mikael Andersson

ej, som jag gjorde förr. Eftersom det jag har skapat och fortfarande skapar är en del av mej och vem jag är. Det känns också som ett sätt att lämna någonting efter sej när jag lämnar detta liv. Musiken jag gör idag, är enligt min egen ödmjuka åsikt betydligt bättre producerad nu än när jag började. Jag har idag lite kunskap i musikteori och vet hur man bättre arrangerar en låt. Mina kunskaper i mixning är ljusår bättre nu än var dom var i början, men också tack vare att jag har tillgången till verktyg som är nödvändiga för mixning. Jag börjar också bli rätt bra på att mastra. Men om människor fortfarande inte gillar vad jag gör, så står och faller jag inte med det. Det finns mycket avundsjuka människor därute som aldrig ens har kommit i närheten av musikproduktion och tror att dom har alla svaren. Om folk kan heja på och lyfta upp en i andra sammanhang i livet, så borde man kunna få samma support i musikproduktion också, utan att folk trycker ner en. Det är bättre att omge sej med dom rätta människorna som kan lyfta upp och uppmuntra dej, men också ge konstruktiv kritik. Alla har varit en nybörjare en gång i tiden och har olika nivåer av talang. Så jag kommer alltid att sträva efter att bli bättre på det jag gör. Idag använder jag Distrokid för att släppa min nya musik på de stora plattformarna, och jag är så tacksam för att jag lever i en tid där alla produktionsverktygen som tidigare bara var reserverade för stora skivbolag och studios nu är tillgängliga för vanligt folk. Det är fantastiskt! Tyvärr, så har jag haft många år som jag inte har ägnat mej alls åt musiken, eller väldigt lite i alla fall, och det berodde på en lång kamp med beroende. Men när jag tillslut fick hjälp och mitt liv vände helt, så flyttade jag faktist till Thailand 2010 där jag jobbade som dykinstruktör. Det gav mej väldigt lite tid med musikproduktion tillsammans med ändrade prioriteringar, nu när jag bodde Thailand och allt. Men jag tog i alla fall med mej den nödvändiga utrustningen från Sverige. Sen kom pandemin 2020 och alla turister försvann. Så jag var utan inkomst i 7 månader och var tvungen att flytta tillbaka till Sverige igen. När jag kom tillbaka så fick jag jobb igen och började långsamt bygga upp en ny studio vilket har blivit den bästa hittills, och jag är jättenöjd. Så musiken jag lägger upp här gratis, vill jag gärna dela med er för nostalgiska skäl endast, och det har tagit mej 11 månader att slutföra. Men istället för att bara lägga upp original låtarna som var ursprungligen tagna från kassettband, så ville jag göra dom lite rättvisa genom att göra en nyinspelning av dom alla. Originalen hade ett degraderat ljud eftersom jag hade väntat för länge med att göra dom digitala och naturligtvis var mixen och soundet av nybörjarkaraktär. Tacksamt nog så hade jag sparat nästan alla midi-filer från den tiden. Några låtar behövde jag återskapa från grunden och det var mycket jobb. Men det viktigaste var att jag skulle vara sann mot originalen när det gällde ljuden och inte göra det för bra, så att det reflekterade eran de var gjorda i. Jag till och med hittade impulse responses för mitt reverb jag använde då. Men jag kunde inte motstå frestelsen att lägga på lite vocoder på några instrumentala låtar. Uppenbart inspirerad av Koto och Laserdance. Ha! ha! Jag la också till lite annat extra, som mer variation på trummorna med mera, för att göra det lite intressantare. Idag är vi bortskämda med att ha ett nästan obegränsat antal spår tillgängliga. Det är bara prestandan på datorn som sätter gränsen för moderna produktioner. Så när jag började behövde musiken vara minimalistisk jämfört med nu. Bilderna på denna sidan visar lite av hur min studio sett ut genom olika år fram till nu. Tyvärr så har jag inga bilder från min första studio i mitt familjehem när jag var tonåring. Men du kan se lite av utrustningen på den översta bilden.

Mikael Andersson